Ett grönt val för djurens skull

Det känns helt overkligt att jag har varit vegetarian i ungefär 8 månader nu. Jag blev det i juli förra året och tiden har verkligen gått snabbt sedan dess. Häromdagen fick jag en fråga om varför jag blev det, så jag tänkte att jag kunde berätta det för alla de som inte vet.

En stor orsak till att jag blev vegetarian var att jag fick en vän som var det i juli -07. Då började jag fundera på varför man egentligen äter kött och jag kunde inte komma på någon bra anledning, hur mycket jag än funderade. Jag kände att jag skulle vilja bli vegetarian redan då, men tänkte vänta tills jag flyttat hemifrån och sådär, för att slippa argumentation med mina föräldrar.

Men planen ändrades sommaren -08 då jag var på festivalen Peace & Love. Jag fick bl.a. broschyrer och så, från Djurens rätt och då kom tankarnapå att bli vegetarian tillbaka ännu starkare. Till slut började jag t.o.m. känna avsmak inför att äta kött.


Till en början åt jag varken kött, fågel, fisk eller ägg, men efter ett tag insåg jag att jag skulle tröttna, då fler produkter än jag trott, innehåller ägg. Så då började jag äta det igen, för det kändes enklast helt enkelt. Men jag äter inte fisk, trots att de här hemma då och då försöker få mig att börja med det. Men det är ett dött lopp för dem, helt klart. Kött och fågel, äter jag såklart fortfarande inte.

Jag tycker att det känns fel att djuren ska vara del av en industri som går ut på att deras liv bara har en enda mening: att de ska dö. Dessutom kommer det då och då fram saker om djur som plågats, för att man har slarvat vid slakten eller något liknande, och det är inte rätt. Dessutom är jag en stor djurvän, som inte vill att djur i huvudtaget ska råka illa ut. Jag kan knappt ha ihjäl en insekt ens, om jag kan undvika det.

Men även om jag tycker så här tänker jag inte anstränga mig för att övertyga andra att bli vegetarianer eller något sånt.  Jag tycker att det är upp till var och en, och jag accepterar att nåstan alla andra äter kött. Jag blir inte äcklad av det liksom, för det är deras val och jag tänker inte lägga mig i. Jag förväntar mig ju att andra ska acceptera mitt val, så då kan jag inte klanka ner på andras.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0